jennyjuhlin

                                                                             



. ...det e så det känns i min mage nu. Fast jag e hemma oxå idag.. för att ja mår inget vidare... orolig mage, då vågar man inte riktigt ge sej ut på jobbet direkt. Så jag får ligga här i min soffa.. men Freja är iaf på dagis o har inte visat några symtom iaf. O det e ju skönt!

Mmm.. jag har någon, i mina tankar... mest hela tiden... o hoppas o tror på detta.. vi får se... det var länge länge sen jag kände denna känslan... han får mej att må bra, han får mej att känna mej fin, han ger mej den kärlek jag är värd.. o jag honom densamma. Man kan nog tycka att detta går fort... det gör det oxå.. men varför ska jag hejda mej??? Varför ska kärleken inte få vara sann o på sin plats... visst, går man in i det för fort.. då kan man bli sårad jävligt hårt.. men hälften vågat hälften vunnet.. eller va säger man?? Man lever bara en gång, o jag tänker ta denna chansen... det känns bara rätt i mitt hjärta nu. O magkänslan.. o den ska man gå på... ;) Vi får se vad framtiden har i sitt sköte.... just nu njuter jag av lyckan som jag känner i min kropp. Jag är glad för detta mina vänner.. mkt glad... o hoppas att det e min tur nu!! :)

Ja.. va ska man berätta mer... jag va ju tillbaka på jobbet igår... men gick hem vid tretiden.. fick köpt me mej lite blåbärssoppa o laktosfri yougurt hem... ifall ifall det skulle braka åt helvete me magen. Men den håller sej i chack.. jag mår bara illa o bubblig så att säga.. vägrar få den skiten jag hade för 1,5 år sen igen... huaaa... 1 vecka av spy o skit.. haha.. inte kul! O speciellt inte när man är på Kiel färgan heller... tjooo hooo.. men men... jag överlevde o d e ju tur det.. Annars hade ni ju inte fått läsa om mitt spännande liv. Ehhh.. ha! Kul va?

Ah.. det kanske händer lite andra förändringar oxå i mitt liv nu framöver... men det får vänta me.. hållas på lite... Ni lär få reda på det inom sinom tid. :) I promis!!! ;)

Freja växer o frodas... men trotsen har tagit över henne totalt! Önskar att hennes far hade visat mer, funnits där mer för henne... gett allt för att visa att han vill ha henne... men det kommer aldrig någonsin ändras tror jag. :S Trist för henne... som älskar sin far över allt annat såklart! Hon sjunger om honom i låtar, pratar om honom o tror sej se honom då och då... va ska man säga till sin 4a åring?? Vart är min pappa.... när får ja träffa honom... hmmm... ja du... han e hemma hos sej, o ni får ses snart! Va mer får man säga... jag kan ju inte säga allt ont jag har i mig om honom... det går ju inte... men han sårar henne... det är henne han sviker varje gång han inte har råd att ha henne som utlovat, varje gång han skjuter på det, varje gång han hellre tar en spelning än att vara me sitt barn... jag fattar inte... jag gör verkligen inte det!! Han borde va den mest stolta fadern i världen o vilja ha henne mest hela tiden... för så vacker vår dotter är, så gullig o kärleksfull o rolig hon är. Duktig på alla sätt o vis... men så kommer hennes trotsperioder... o då kan man bli skogstokig!! Hon målade här om dagen... i smyg... på vår SOFFA!!!!!

                                             

"mamma...det e en mus på en boll" Jag bara.. vart då?? Så drog hon undan en svart filt som täckte mästerverket... där va den.. i blå tusch.. på filten som täcker soffan som tur va.. o den e kvar fortfarande! Ni kan ju se o njuta av skapelsen här i min blogg... suck.. hahahaha... denna lilla docka!!!

Nä.. nu ska ja ta o hämta mej lite kaffe o en cigg.. o ringa min lilla älskade Hannah!!!

köss på er mina vänner!